Vänner & drömmar

Godmorgon :-D, solig dag minsann <3. Lite ljus behövs känns det som, gårdagen var hyfsat trött måste jag säga. Hade en gurl på besök under eftermiddagen och vi satt mest och degade på i soffan här för ute var det så himla kallt. På kvällen gick jag och Pixie iväg till en annan väninna för lite kaffe och ännu mer surr. Trevligt trevligt. Däremot kom det aldrig någon målare hit, intressant nog. 
 
Idag ska jag och Pixie ut på promenad med syster och ikväll är vi bjudna på middag hos Skymningarna.  
 
Vaknade av en rolig dröm nu på morgonen, vissa såkallade "mardrömmar" är istället sådana jag älskar. Denna utspelade sig i ett hus där min man hade inrett vinden till en blandning av sovrum och kontor. Jag insåg att jag inte sett honom på några dagar och började ana oråd. Fick kämpa lite med att dra ned trappstegen till vinden och sedan klättrade jag upp. Möts av synen att han ligger i sängen mellan två andra män och dricker whiskey. Alla tre var besatt av demoner, vilket rent fysiskt visade sig som svarta ådror i deras ansikte. Det här var riktigt farligt. Med sin kraft fick han mig att lyfta från marken och drog mig emot sig, han förklarade om något slags uppdrag jag skulle utföra för honom och sedan slungade han iväg mig rakt genom rutan på ett fönster och ut på gården...strax efteråt vaknade jag. Ingen av de medverkande finns i verkligheten ( den som skrivit brevet medverkar inte i filmen *Bullen*)...! Hur som....det var verkligen en dröm jag gillade, hade gärna fortsatt på den ett tag till. Jag vet inte varför, men det var en känsla som uppskattades i den iaf. 
 
Kaffet tog slut obehagligt snabbt idag. Burgarna jag längtade efter inhandlades igår, dock som köttvariant då inget annat erbjöds som ett bra alternativ. Ikväll ska jag nog roa mig med skräckisarna som heter Hostel....om jag står ut med dem, är inte helt övertygad om att det är min tekopp. Men jag kan ha en missuppfattning om vad de handlar om. 
Nu blir det en tidig lunch och sedan syster :-). Önskar er alla en bra dag!

Passion?

En av mina orkidéer har kommit sig fint verkligen <3. Av någon anledning verkar alla orkidéer som landar hos mig vara vita, jag har aldrig köpt någon själv utan de är gåvor.
 
Gårdagen sprang förbi i lite av ett töcken, jag vet ärligt talat inte vad som blev gjort...mer än att Pixie och jag gick till Tasseborg så hon fick välja godis. Väl hemma igen hade det kommit ett väntat brev från Mush med checkar för gratis mat till hund och katt, efter en kampanj på FB som Kattmillas tipsade mig om :), så det blir väl ännu en promenad dit snart. 
 
Jag funderade lite på det här med passion...och då tänker jag inte på passion med romantik utan på passion för livet och ämnen i ens liv. Vad är din passion i livet?? Det här är ju jätteviktigt, och jag inser att jag....inte riktigt vet vad min är idag. Jag har tappat passionen för det jag älskade förut. Jag kan rent logiskt vara intresserad av en himla massa saker, men jag känner ingenting för dem. Och att vara jag utan att känna....är ju inte riktigt jag. Så, jag söker väl saker som kan få mig att känna gissar jag. Eller inte. För jag är trött också, så jag orkar ju ingenting ;). Och det sistnämnda ÄR nog allergi ändå. 
Förut var min passion skapandet och skrivandet. Det var så himla självklart då. Jag tror det är viktigt att hitta den där sysslan som betyder något. I mitt fall att hitta tillbaka till att tycka att skapa betyder något, eller att hitta någon ny syssla som kan ge känslor. Att djuren är en passion för mig är ju självklart, men de är inte en syssla. Om frimärkssamlande kunnat trigga mina känslor skulle jag hänge mig åt det, hur lame det än vore. För ett år sedan kunde jag, barnslig som jag är, tycka att pokemon go var superkul för en kort period. Och ja....det här stör mig. Jag har all tid i världen, om än inte all energi, men jag skulle kunna sätta mig och skriva en bok. Tova större skapelser. Måla tavlor. Plugga språk och politik. Anstränga mig att ta bättre foton med mobilen. Börja jogga (ah-hahaha eller hur). Men så bara.....vill jag ingenting? Eller är det extra just idag, och igår?? Jag vet faktiskt inte. Fast inte blir det mycket gjort inte. Var ÄR passionen?? Kan det vara så....att man kanske måste tvinga fram det? Bara sätta sig och skriva på boken...bara göra, hur värdelöst det än känns...och så kan motivationen och känslan komma iom att det görs? 
Det är dock inte så att jag inte kan känna, för det kan jag, men för fel saker. Det är löjligt enkelriktat och jag tänker mig kunna flytta det positiva intresset till något som är relevant, en syssla i mitt liv. Omprogrammering på min ära, det bör ju gå?! Att sätta sig och skapa, ta fram känslan som är positiv och passionerad för ett objekt och behålla känslan medan jag fokuserar på skapandet....så kan sysslan och känslan kanske bli ett istället. Publik analys och skumma tankar helt enkelt ;). Men jag kom på det nu, att det kanske går att hjärntvätta sig själv så? Lite av ett experiment minsann. När jag var jätteung var jag otroligt duktig på detta, så det här skumma tänket är ingen nyhet för mig egentligen. Då var det karaktäregenskaper som anammades....nu behöver istället känsloregistret vakna till liv igen. Glädjen, passionen, glöden. Inte bara tanken om det, utan på riktigt känslan
 
Nå, eftersom jag igår nämnde matbilder så bjuder jag på en här...gårdagens middag vilken blev superb. Såsen är gjord på Oatly-produkt, vilken jag kände att den kan behöva tex lite arrowrot eller annat bindande, den blev för rinnande. Men god. 
 
 
Och jag städade klorna på bebisarna igår, en intressant syssla....vafan gör de inte detta själva för? Sunna har aldrig något snusk vid sina klohalsar?? Fast hon är ju aldrig smutsig någonstans till skillnad från dessa två monster. Öronen möjligtvis. NÅ....Niffe som är gullegrisen nummer ett somnade i mitt knä medan jag städade hans klor, medan Wynja tog till hemul-rösten och hade strupsång från första till sista klon. 
 
 
Niffe har verkligen blivit det bästa i världen. Tack och lov har dessa tre olika tider när de vill vara nära, eller han vill väl alltid vara det men det går att strukturera upp. För när Sunna vill vara nära så vill hon vara exklusiv med mig och inte ha lilla korven hängandes över ryggen...han väger ju en del idag också. Wynja vill sällan sitta i knät, utan bara stångas hårdhänt (bli klappad över ansiktet) och leka apport. Niffe lägger sina armar runt min hals och knyter de små tassarna så han håller fast i min tröja <3, kniper med ögonen och spinner. Om han fick välja skulle jag väl införskaffa en sån där bebis-sjal så han kan bli invirad och sitta vid mitt bröst i alla dagliga sysslor. 
 
Nå. Idag kommer Linda hit så jag har haft kött i marinad över natten så vi får oss en middag mot kvällen också. 
Önskar er alla en riktigt bra dag <3. 
 
 

Vem vill du vara? (Del 1 kan jag tänka mig ;p)

Veckans livsnjutare :).
 
Det var en mening som satte sig i mig igår, som yttrades i podden Super Soul Conversations ledd av Oprah. -Vi är produkter av våra förväntningar
Jag tycker det låter så sant och riktigt, och det för mig in på vidare frågor som Vem är jag idag?
 
Vem är DU? På riktigt. Har du analyserat det någon gång? Är du den du vill vara? Och om inte, vem/hur vill du vara? Vad skulle du säga definierar dig och din person? 
Jag tror många är snabba att definiera sig enligt roller, som "Jag är mamma", "Jag är läkare, snickare, musiker"...etc. Men är det verkligen vem man är
Jag tänker mer på det allmänna livet, hur man hanterar det och de val man gör. Är du den som alltid lämnar en slant till människan utanför butiken? Den som sopsorterar noggrant? Betraktar du dem du delar en hiss med eller är din blick i golvet? Väljer du trapporna eller hissen för den delen? Inleder du samtal med främlingar eller blir du nervös om de inleder ett med dig? Vilken är din roll i din familj och bland dina vänner? Finns det en balans i allt? Är du vän med din egna stressnivå? Tillåter du petitesser i vardagen reta upp dig och skapa obalans inom dig, eller kan du bara uppmärksamma och sedan släppa? 
 
Min personliga tanke är att liknande saker som det ovan kommer först, sedan applicerar vi rollerna som yrkesroll etc. För vet man vem man är utan roller, är det nog lättare att ta sig an en roll och göra den till succé, tänker jag mig. 
 
Till detta har vi också vad vi utstrålar. Vilket kanske inte alltid är kompatibelt med vad vi vill utstråla. Men jag är säker på att det är en övningssak, något man själv kan förändra med lite medvetenhet. För er som är bekanta med att jorda sig och sin energi, och även skapa en såkallad "skyddsbubbla" omkring sig....just för att vara rädd om sin egna energi, så kanske det kan vara något nytt med att färgsätta denna bubbla också?? Jag brukar ge min bubbla en strålande och gnistrande bronston för jag vill utstråla värme, positivitet och styrka....tänker jag mig...ja och Kärlek förstås. Är det någon som inte vet hur man jordar sig och vill lära sig så fråga, så lär jag dig <3! Anledningen att göra det är för att vara rädd om sin energi och att vara i balans under dagen, bland annat. 
 
Välkommen 1 Juni <3, en ny spännande månad! Och för er som är gamla ÖSD-bor......i Augusti spelar Shit Kids på Jamtli samman med massor av nostalgi-band, biljetterna släpps snart!