Narcissist osv

Ny dag, nya tag ;). Dessutom en tanke om det klassiska med hönan och ägget....vad kom först, den extrema tröttheten eller sinnesstämningen?? I dunno? MEN....flera dagar (veckorpå rad där inte ett jota blir gjort....inte bra...inte bra alls! Jag ser fler som är osedvanligt trötta nu...och när jag lägger till det största symptomet med SS-tröttheten....tjah...jag skulle seriöst kunna sova dygnet runt just nu. Inte bra. Helt enkelt. 
 
Jag hittade fram färgerna igår, men inget tält. Inget målande blev av, just igår, heller. Däremot kunde jag få en överblick över vilken typ av man jag alls mött upp under de senaste åren, med fokus på senaste halvåret då jag inte planerar att belysa det tidigare livet särskilt mycket idag. Men jag drar ju till mig narcissister, på riktigt. Då är ju frågan, är jag en narcissist...om man ser till "Lika attraherar lika"....men jag tycker verkligen inte det själv. Jag har mött upp två stycken människor efter det gamla livet, vilket ger ett tidsspann på....mm 11 månader ungefär. Den ene undertryckt narcissistisk, ni vet...sådär spänt "ingen förstår min storhet"-aktigt....och den andre rent kalabalik-narcissistiskt så jag ser ut som Igor från Frankenstein när jag betraktar. Eftersom det dels går över alla gränser och dels är så totalt utan skam. Vilket måste vara jätteskönt naturligtvis. Ingen av dessa har varit nämna vid namn här i skrift, kan vara bra att påpeka. 
 
Jag kan absolut undra över hur äkta lycklig man är som ren narcissist? För som betraktare kan jag tycka att det måste vara skönt och kännas jävligt bra ;) att ha så extremt höga tankar om sig själv. Dock bör det väl vara ett problem om man inte får det strålkastarljus man anser sig vara värd förstås. Jaja....jag vet inte? Den stora frågan är väl snarast.....vafan drar jag till mig såna för?! Eller drog är rätta böjningen. Dock går även det förflutna att analysera alldeles utmärkt ;p, mestadels för att bli vaken på det så man (jag) inte fortsätter med skiten. Inför den dagen jag måhända vänder och öppnar upp för känslor igen. Till dess är jag däremot helt öppen för hederlig gammal konversation och kaffe :-D med alla.
 
Saker är som de är, när det är bra är det oftast sinnessjukt jävla bra, och när det är dåligt så...tjah...behöver det inte vara dåligt egentligen utan det är sinnesstämning/känslor som gör sig hörda. Igår hände två saker som gav perspektiv, eller en av dem iaf...det ena var total frustration med tillhörande vrålande som jag råkade höra när jag var ute och jag vet grunden till det och kampen som pågår där. Definitivt perspektiv för min del och jag kämpade för att inte känna ångest å den personens vägnar. Jag vet inte varför vi får dessa saker på vår tallrik...eller jo, för att lära och kunna hantera...men några får så förbannat mycket av det. Det där var en tung sak att uppleva just igår, nästa sak var desto bättre. Jag mötte några pojkbarn från huset bredvid, där den äldre pojken frågade om inte (vi) hade två hundar, och jag svarade att Nej, det är bara en nu då en är borta. -Död? Frågade han och jag svarade jakande. Hans sista svar på det var så rätt och klockrent -Vilken TUR att det finns en hund kvar då. ......Exakt. Det är TUR och det är BRA och så extremt VÄLBEHÖVT. Jag har ju faktiskt Pixie kvar <3, och hon fyller minsann 10år alldeles strax. Och katterna såklart. Men katterna har varandra också, jag och Pixie har oss två, på ett annat sätt. 
 
Så, alla är på resande fot, min familj och Skymningarna med. Själv tänker jag mig att cykla till Erikshjälpen, eller överlag ta en loppisrunda idag när det ändå är öppet. Imorgon ska jag spendera några timmar med min vackra Mami tänker jag. Det är ändå inte läge, riktigt än, att förstora göromål i vardagen. Jag behöver kicka mig själv framåt, lite mer, först bara. Jag tänker mig att tillåta den här helgen vara lame, och ännu tillbakadragen. Passa på att städa mina rum och hamna i badet samt tona håret för det blev inte igår, förstås. Så ska jag öva på det här med narcissimen nästa vecka, sanna mina ord! Kanske dricka kaffe med främlingar, kvinnor som män, jag är nog på. Jag kan ju inte vara sömnig för evigt heller. Det sanna jaget vill så mycket, längtar efter massor av upplevelser, vilket är superpositivt....så denna trötthet måste passeras strax, och med den sinnesstämningen. Det är så lätt att vara logiskt medveten om allt, men ändock...! OCH....sanna mina ord.....skulle jag mot all förmodan möta en man att påbörja en vandring bredvid och då samtidigt vända som en hand och anse allt vara såååå jävla bra i livet.....så kommer jag bli riktigt jävla förbannad! För hur patetiskt vore inte det? Nej....bra ska komma först, SEN eventuellt....jag vet att det går, på ett genuint sätt, jag nosar på det så pass ofta att jag vet att det bör vara en självklarhet. Ups & downs absolut....men definitivt bör ups vara övervägande, vilket jag, min idiot (?), anser att en ny lägenhet i ett nytt område kan lägga en förbannat bra grund för. 
 
Nu, musik och lunch och ännu en vågad dag som inte bara är osminkad bland pöbeln....utan rent av horribel, väldigt genomgående. (Jag gillar ordet pöbel). Till veckan kanske jag orkar vara söt igen...i en annan tid.