Ny dag...

Godmorgon :). Blogg.se fortsätter vara svårflörtad, ibland till det bästa men idag hoppas jag väl ändå att det inlägg jag ägnar tid åt får finnas kvar även efter jag tryckt på publicera-knappen. Det är mycket "sidan kan inte visas" här. 
 
Tre minikaktusar flyttade in under helgen, en present från min syster. Tänker mig att plantera om dem till en aningen större krukor, om det går att hitta. Ska googla mig fram till namn och skötsel, för att se eventuell blomning osv på dessa, meeen....ni kan ju fethajja vad denna katt sysslat med under och efter helgen?! Vem ansåg att tröstätande aldrig är på sin plats? Den som vill vara frisk gissar jag ;). Så just nu avgiftar jag mig själv med start igår och mår redan idag bättre om än jag är hyggligt klen ännu, men igår var sanslös. Igår låg jag precis hela dagen och netflixade mig genom timmarna. Avbokade till och med ett viktigt möte, minns inte sist en sådan sak hände. Eftersom jag har bestämda planer på hur jag vill att mitt liv ska se ut exempelvis räknat på detta årtionde jag nyligen klivit in på, så måste jag skärpa till mig. Ska jag leva ensam, ska jag ha mina djur, och ännu mer...ska jag jobba ens det minsta?! Sent igår kväll när jag tryckt i mig en starkare dos antiinflammatoriska tabletter så kunde jag städa kattlådorna...det var ungefär läget.....så ska icke mitt liv se ut och jag har valet helt själv här. Ska jag göda dessa autoimmuna sjukdomar och låta dem härja fritt, tvingas ha någon sorts hemhjälp :-o eller ska jag sköta kosten exemplariskt och bli mycket mer lik er normala människor där ute? Mitt val. Jag tror nästan jag behövde gårdagens sinnessjuka mående också, för att få den där rejäla sparken i häcken. Den där tydliga känslan av att så här vill jag INTE ha det! Jag tror fortfarande på att jag någon gång kan smaka en dessert eller äta en gräddglass....men inte spåra ur, och spåra ur.....har alltid varit mitt mellannamn ;). Framför allt vad gäller kost. Jag har aldrig gått åt svält hållet, inte med vilja, aldrig varit anorektisk av mig, utan mitt "matproblem" (i brist på bättre ord) har alltid varit rent frosseri. Det finns inga gränser. Jag älskar allting man kan äta. Dock är inte min AIP-kost fullt lika stimulerande som all jävla skit man nu kan välja att snabbt trycka i sig, bland sötsaker och salt. Men det är mitt val......och jag är aaalldeles för gammal för att tramsa nu och för att klanta till det. Så, avgiftning på gång, minus fruktos för tillfället, och år två på AIP tar sin början. Jag har precis nått årsgränsen för när jag startade detta. 
 
Så, en del av allt som varit i helgen är mina panna cotta på lakrits, vilka blev riktigt lyckade. På söndagen gjorde jag chokladrutor vilka INTE blev lyckade då de smakade som att ta en sked med kakao i munnen. Nedan panna cottan:
 
 
 
I söndags var jag och Pixie med Skymningarna på Andersön där vi njöt av vädret och drack kaffe och tuggade på mina chokladrutor under viss spänd tystnad ;-D hahaha. Och igår låg jag som sagt däckad, vilket inte helt är tillståndet idag men jag tänker mig ändock en mycket lugn och vilsam dag även idag. Jag är verkligen inte frisk ännu. 
Pluggar lite smått på om kemiskt framställd citronsyra (E330) som är gjord på mögel och uppenbarligen ställer till det en hel del för våra kroppar också. En viss anledning till svettattack dock över att det mesta verkar innehålla detta. Varför gör de ens så här emot oss? Samma sak med gluten, det finns ju inget naturligt i att vara så känslig mot gluten som många av oss uppenbarligen är. Jaja, nog om mat. Och btw....fatta att jag missade världens finaste, soligaste och varmaste dag igår!!! Läge för tröstätande ;-D!! Haha....dooh. Att skärpa kosten igen kommer innebära viktnedgång på sikt för mig, och försten som gnäller eller ifrågasätter den biten får fan en käftsmäll, sjukt less på det, det bara blir så ju av att äta jävligt rent, och är inget jag kan påverka. Jag kan ju inte direkt äta tredubbla portioner bara för att??!! I övrigt är jag en mycket andlig, ödmjuk och vänlig själ som aldrig vill någon någott ont *smiley med gloria*.
 
Min enda plan för dagen är att lyckas gå en promenad med Pixie. Åh så sjukt dåligt samvete igår, när hon tittade med sina stoooora mörka ögon på mig och det var så fint ute. Huga! Övrigt blir det fortsatt soffläge och netflix, lite melon på det måhända. Som en ren påminnelse tittade jag på filmen The Secret igår, jag äger den men allt är ju packat och nedställt i källaren, men den finns på netflix :). Jag vet ju att attraktionslagen funkar, men har inte levt enligt det på flera år. Nu när jag lever ensam kan det bli lättare att skapa också, då det endast är mina tankar, känslor och energier som får skapa. Sist jag verkligen hängav mig åt det hela kunde jag fixa smågrejer, vilka var klockrena så pass att det kändes som magi, och därför säger jag att jag vet att det fungerar. Nu kan jag börja litet och kanske våga jobba mig upp till annat också. Att skapa sitt liv. Kan något ens vara mer spännande än så? 
 
Slutligen en tanke om huset. Ett möte är snart på väg upp och efter att fler än jag läst igenom luntan med papper så framkommer en del oegentligheter i saken och jag tänkte först att jag skulle prata med hyresgästföreningen och kanske be en representant från dem vara med under mötet. Men....nej. Jag vet min position och att jag är på väg härifrån, och jag tar ett beslut om att var och en får sköta sig själv. De som köper måste själva läsa, förstå och räkna ut. De vill göra ett klipp här, och då måste det få vara så. Jag ska gå på mötet, och jag ska vara tyst. Inte ifrågasätta, inte belysa något, inte öppna käften what so ever, utan bara flyta med. Därför att engagera mig betyder att mina energier triggas av irritation/frustration vilket i sin tur inte skapar något positivt för mig. Så....ett renodlat egoistiskt beslut helt enkelt. Alla får göra som de vill och som de anser vara bäst för dem i sina liv, och jag flyter bara med till dess jag hittat något nytt. Med en lugn och jämn vibration.  
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Surande å det grövsta

Gårdagen var verkligen en vacker dag med strålande sol igen :-D. Och jag vaknade fem inatt, och kunde inte somna om för att min kropp bråkar något sanslöst. Insikten denna gång är...jag kan inte göra på detta sätt. Inte om jag vill åstadkomma de planer jag har för livet, att bo ensam, att ha kvar mina djur, och att arbeta. För när jag blir så här sjuk så funkar det ju inte, vardagen funkar inte. Ja nu har jag tryckt i mig ipren men ändå. Så, insikt nummer två är.....när jag väl fått ordning på detta är det för alltid sedan, och då handlar det inte om att vara "duktig"...det handlar om att inte ha något val. 
Jag har under det gångna året också hunnit bli pissless på alla diskussioner omVad bra jag gjort det med kosten och att (den som talar) också behöver gå ned i vikt. Men det handlar ju inte om det! Det är ungefär 50/50 av alla som fattar att det handlar om hälsa, resten tror att allting endast handlar om bantning och kommer med hyllande eller förmanande åsikter. När jag fuskar så mår jag som nu, som inatt....och vem fan vill må så??? Sedan kan jag tycka synd om mig själv bäst fan jag vill och sitta och trycka i mig godis i någon sinnesslö tanke om njutning, men det här....det här är vad jag får. Det hela är omoget så det förslår, men å andra sidan.....så behövde jag kanske ett år på mig för att på riktigt inse skillnaden i vad kosten gör när den sköts och när den inte sköts. Jag har alltid skojat, väldigt seriöst, om att frosseri är min favoritdödssynd. 
 
Älskade Pixie en stund i parken med mig igår. 
 
Idag ska jag göra en liten grej.....där jag med glimten i ögat påminns om någon quote om att aldrig lämna delar av din kropp i någon annans ägo.... ;). Jag besitter en talisman skapad av hår, men jag är mycket följsam regeln "...Do no harm". Jag tänkte mig först att "pressa bort", men med tanke på vilken fas vi är i nu får jag laborera om saken så den fungerar. Ritualen blir ett avslut. Ett slags "klippa banden" då talismanen innefattar mitt hår, och hans hår, sammanflätat. Nu när detta sista skedde så blev det verkligen NOG nu. Mina sårade känslor har inte ett dugg att göra med Kärlek, det är sedan länge passé. Nej det har att göra med att bli respektlöst behandlad. För det har gått överstyr....alldeles alldeles för långt överstyr. Och innan min besvikelse går över till renodlat hat så måste jag göra detta, för hat är ingenting som gynnar mig och mitt liv, tvärtom så nedbrytande det är. Så från och med idag kapas alla band, och från och med idag nämns inte namnet till mig för jag är inte intresserad. 
 
Jag är riktigt grinig känner jag, i ämnet, men min sort of influensa-kropp hjälper inte direkt till heller. Sjukdom sänker toleransnivån drastiskt. Jag känner mig föraktfull....inte särskilt gulligt. Om jag nu någonsin skulle vilja någon något ont...så skulle jag i alla fall kunna glädjas åt att det inte är jag som mår sämst i situationen. Men så går det när man rusar förblindat. Fast jag vill inget ont, tvärtom, men just nu är jag särdeles förbannad. Nog om detta.
 
Min familj kom ju på besök igår och med sig hade syster tre små kaktusar :-D <3. De fick ett provisoriskt fat att stå på så länge, så får jag se om jag kanske ska ta och sätta om dem och fixa lite bättre förutsättningar. Det blev som sagt en väldigt bra dag igår, och mitt experiment med panna cotta blev lyckat minsann. Tack och lov gjorde jag dem så pass tidigt att de hann stelna, då jag inte läst just den biten utan tänkte mig att en halvtimme räcker ju....men det stämde ju inte ;). Idag är det nästa experiment på tapeten, och det sista vad gäller sötsaker för min del. Det här är ju något jag helt enkelt gett mig fan på att jag ska göra (och shoppat ingredienser) så nu blir det så. Jag har en fri vecka framför mig att försöka bli frisk på sedan i alla fall. *Gosh*
 
Nedan panna cottan: 
 
 
 
Jag känner att detta med kosten och mitt evinnerliga tjatande om saken blir smått infantilt. Menat när det fallerar alltså. Men jag tycker verkligen det är skitsvårt, och alla sociala sammanhang handlar om sötsaker. Som att alkoholen bytts ut lixom, och precis som med den så blir det upprörda miner om man backar på dessa sötsaker. Inte för att DET någonsin varit mitt problem, utan mitt problem är endast att jag VILL frossa. Jag VILL ha allt. I helgen har jag alltså ätit en påse lösgodis, en påse chips samt en panna cotta.....och vad jag nu känner är massor av feber, ögonen brinner i sina hålor, varenda muskel i kroppen värker som satan, en körtel på halsen har svällt upp och gör dels ont och är dels ivägen när jag rör på huvudet det minsta, huvudvärk...lukten av sjukdom i näsan, känslan av att vilja spy (på riktigt) för att kroppen inte orkar med sitt tillstånd. .... Detta är vad jag får av gluten, socker och mejeriprodukter. Tillståndet gör inte direkt så att jag vill kliva upp och sminka mig, orka stå upp......att gå med Pixie är lite som ett straff dessa gånger då hon känner så väl mitt mående och tror hon ska hjälpa mig framåt. Laga mat blir jobbigt...ja jag behöver inte ens harva, ni vet ju hur det är att ligga i influensa eller hur?! Skillnaden här är att jag ändå kan tvinga mig att vara på benen då febern aldrig passerar 40 grader. Om en halvtimme ska jag cykla till en affär då jag glömt köpa en ingrediens, och sedan ska jag ställa mig och baka så det är klart. Och någonstans peta in en lunch och mer sova! Konsekvensinlärning, Hej! Nästa gång jag av någon idiot-anledning tycker synd om mig själv så ska jag finna på något annat än tröstätande....jag vet dock inget som är fullt lika välfungerande. Tröstäta surkål lär aldrig hända. OCH....här sitter jag och gnäller som en snoris och tror ni att jag skall äta av det jag bakar idag?? Det är klart som fan jag ska göra *himlar med ögonen*. Däremot får det inte bli något över till imorgon, då mitt rehab startar. Jag tror jag har ungefär nio dagar på mig att bli frisk, sedan har jag sittning nummer två på tatueringen och då går det icke för sig att vara sjuk. 
  

Tämligen spretigt

Igår investerade jag i lite secondhand-böcker, pocket 2:- minsann! Boken om Johnny Depp är så himla fin! Sedan den vita boken är den jag är mest sugen på att sätta tänderna i, men jag har fler sådana böcker på listan först....bland annat boken om samhällsekonomi som avstannade lite väl mycket i min annars duktiga läsning. Istället hängav jag mig åt romaner ;p. Just nu läser jag fyra böcker samtidigt....dumt! 
En annan sak som fick följa med hem i min besinningslösa shopping ;) var fyra högfotade glas....hm...jag borde fota dem och slänga in här så kanske någon vet vilken sorts glas det är? *Springer på mina små stabbiga och gör så*! Min poäng med glasen är panna cotta ;). Alla miniskålar jag har används som matskålar till odjuren, och hur diskat det än må vara så vet ju jag om att det är så. Således är det panna cotta-dags idag. Det ska bli spännande att se om jag alls kan manövrera det. Familjen kommer hit på eftermiddagskaffe idag. Och apropå saker att inmundiga så har jag ätit mig sjuk, ni vet....man unnar sig något. Jävla unna, men eller hur?! Fast jag vet ju precis, tar vakna beslut. Köpte lösgodis igår och tryckte i mig som lilla grisen, lyckades också få med mig chips hem vilket jag hanterade likadant. Idag är det SS som skänker diverse oglamorösa presenter. Men man är inte starkare än man gör sig, jag tänkte nog att jag gärna fick ha en riktig tröstätarhelg efter veckan som varit med de besked den kom med, men i mitt fall så....nej. Jag blir ju faktiskt inte bara större, utan jag blir sjuk också. Så det är dumt så det förslår, MEN....att komma till nolltoleransnivån...den självbehärskningen och viljan som krävs, den är gigantisk. Det är inte pissenkelt, dels det mentala behovet av socker, och sedan avvänjningen i sig rent fysiskt, med yrsel och en jäkla massa grejer. Galet! Ska ändå göra mitt tusende försök efter helgen, nu panna cotta och imorgon ska jag baka en annan grej till mig och Skymningarna för en liten tripp utomhus med kaffe. *Bortförklaringar*...nej men så är det, ska fixa detta. Nedan....glasen, kan det vara någon slags cocktail-glas?
 
 
Hur som så var det en bra dag igår, aktiv. Jag har fyllt på de flesta av mina förråd behagligt nog. ....Oj, och där snöade jag in på en sida om bland annat beteendepsykologi och glömde bloggen, jahapp, det är en sån dag idag. Det är så otroligt mycket jag skulle vilja plugga, ekonomi, politik, psykologi bland annat...jag är ju dock allt annat än organiserad och strukturerad så...det blir lite här och lite där, ja franska har jag gett mig i kast med lite smått också. Gosh! Till detta plöjer jag just nu serien Gossip Girl ;-D hahaha. Love it, inte alls lika bra som Sex and the city men så är de äldre också, något lättare att relatera. 
 
Nattens drömmar var helt galna, spretiga. Vaknade halv fyra av att det var alldeles för mycket kommunikation, och nu på morgonen var det också lite väl mycket. Det mesta handlar om att organisera, lägga saker på sin rätta plats, samt att kommunicera och få sagt det man vill/behöver ha sagt, på gott och ont. Men inatt var det så otroligt många människor inblandade så det blev alldeles för mycket pratande, tror det var därför jag vaknade, fly fly typ ;). En klar motsats till min vakna tid där jag söker tystnaden. Tackar nej till i stort sett allt umgänge förutom med familjen. För ensamheten och ibland tystnaden jag väljer, är både behaglig och läkande. 
 
Jahapp....det här inlägget blev nog inte alls till att handla om det jag tänkt mig, kryptovaluta...nädå ;), men det blir väl precis som det ska vara antar jag. Lite spretigt och lite yrsligt sådär. Ute är det underbart igen, och inne skall det städas en del och fixas lunch...jag envisas med att kalla det lunch hur tidigt det än blir, för frukost för mig är något annat än det jag väljer att äta nu, och nästa måltid jag hänger mig åt är ju middagen. Den stora frågan är ju......vilken musik?? Kan bli The Supremes om än jag tycker många låttexter är lite väl gnälliga och förminskande för kvinnan, Kärleksmässigt. Så vi får se....det kan bli Född kub på repeat också, av Stååhlfågel ;). 
 
 

Den sista tårtbiten att trolla bort

Godmorgon :-D, till en grön värld. Igår såg jag äntligen till att komma ned till svenska kyrkan i tid innan de stängde, och kunde därmed slutföra mitt ärende med att gå ur. Självklart ska man tänka noga igenom om varför man tar ett sådant beslut, det ska kännas rätt! För min del är grunden att jag inte delar den tron, men det är också ett steg i min framtida ekonomiska budget. Om jag lade undan samma summa som de drar per månad (också) skulle en buffert växa till sig hyggligt snabbt. Just nu var det en förlägning på förändringen av alla försäkringar som varit etc etc, och i slutänden får jag väl se om nästa boende verkligen blir billigare eller likvärdigt i vad jag betalar just nu. Det är en process helt enkelt. 
 
 
Gårdagens inlägg hamnade på min facebook då blogg.se inte fungerade. Jag är i ännu en fas av....tjah, jag vet inte ens vad jag ska kalla det för idag? Av att "avrunda" saker och ting. En lite tyngre fas, av besvikelse och...kanske ännu förvåning. Misstro. Det är dock inte så särskilt mycket att vrida och vända på, och inte en enda fråga kommer få något svar, och DET är vad jag måste acceptera. Jag stör mig på facebooks dagliga minnen som skall slängas fram det första så snart man slår på sidan, vilket gör attjag funderat på att skapa mig en helt ny sida, men vilket jäkla krångel. Det är inte jätteilla så, men jag har en känsla av att det är förljuget. Så gårdagen handlade om netflix för min del, jag och mina monster gosade ned oss i soffan och hade serie-maraton. Det var bra för resten av helgen är särdeles aktiv. Jag tänker mig att hantera denna (enligt mig) slutfas både i mugglarvärlden och i den mer trevliga rörliga världen. Jag är medveten nog för att veta att jag absolut inte ska bära ilska, så destruktivt och nedbrytande, utan förstå det sakliga i att det är så olika vad människor förmår. Vad de ser, vad de kan, vad de förstår. Och jag påminner mig om de sista orden: Du har utvecklats massor medan jag står och stampar på samma ställe hela tiden. .... Ja, den insikten kan vara mer än stressande. Dock inte ursäktande. 
 
Men egentligen har jag, precis som de flesta väl har, fullt upp i det helt egna livet. Skapandet av allt som är gott. Även det en orsak till att verkligen ogilla när energinnivån ramlar iväg mot något av det sämre slaget, det är onödigt. Idag är en bra dag, en handlingskraftig dag. Jag känner en stolthet inför mycket av vad jag åstadkommit i den materiella världen, hur jag påbörjat mitt nya årtionde, och skapat mig en grund. Inte helt fast och föränkrad ännu, men ändock på väg dit. Det här ska i slutänden vara en bördig mark. En plats där större saker kan växa fram, därför att jag också vågar det. Men det är inte tid ännu. Min dag är ytterst lite social idag, då den mer handlar om ärenden och att "göra klart". Resten av helgen består däremot av socialisering. Ikväll ska jag se någon av de skräckfilmer jag laddat hem från netflix och äta socker, japp....det ska jag. Och njuta av varje tugga ;). Det är definitivt inte tid för den sortens press och försök till förändring nu, och inte tänker jag ha dåligt samvete för det heller. Jag ska leta någon ny doft till hemmet idag, det har varit söt persika ett tag nu....jag känner mer att jag drar åt...svavel ;) ;)....
 
Önskar er en bra dag där ute, this too shall pass <3 
 
 

Cykeltur med Pixie på schemat

Det är kul att söka på Panna Cotta då de ofta är så estetiska också, det känns verkligen som något jag (i slutänden) kan tycka är kul att göra :-D. För, shame on me, men de känns enkla?! Det återstår att se förstås, men det verkar onekligen så.
 
Dagarna fortsätter vara sådär sanslöst vackra och varma, det är bara att passa på att njuta för allt vad man är värd. Igår var det familjedag, och idag skall jag och Pixie cykla iväg annorstädes för lite kompishäng. Det kommer bli ett spännande spektakel, jag är lite varnad för den cykelturen men har man inte provat själv så vet man inte! Hur illa kan det vara tänker jag? Uppför får man väl bara dra cykeln då. 
Igår fick Niffe bada också, tillsammans med den nya leksaken fisken som simmar runt i vattnet och är spännande ;). Niffe tyckte dock inte det var lika kul när jag började tvätta honom dessutom i vattnet, men det gick ett tag så nu är han osedvanligt ren. Gullegrisen <3. Han sitter som vanligt hos mig nu, på skrivbordet mellan mig och datorn.
 
Nedan, genomskinlig panna cotta ;p.
 
 
Jag tycker dagarna nästan springer förbi just nu, både bra och dåligt kan jag tycka. Bra är att jag gärna närmar mig fredagen, det finge gärna vara fredag idag! Sämre är att jag gärna såg dessa soliga dagar som något evigt ;). Tacksam att vi har hela långa sommaren framför oss. I det här tillståndet är det gott att önska till sig saker, när man är i en god och ljus vibration helt enkelt. Tillförsikten är stor. Jag ska ordna en översikt över sommarmånaderna som kanske rent av får sättas upp på kylskåpet, där det lätt går att placera ut de händelser man tänkt sig, så att allt från eventuell Pixie-passning till kattpassning fungerar. Hur gärna jag än vill ha med mig Pixie på allt så fungerar det ju inte tyvärr. 
 
Hyn ser verkligen bättre ut! Sedan vet jag inte hur mycket som kommer av solen och hur mycket som kommer av äppelcidervinägern och kokosoljan. Men jag tror ändå på denna kur, vilket kanske inte alls handlar om att vara en kur utan något bestående. Men visst att få färg av solen gör ju genast att allt ser bättre ut också. Tycker ändå huden ser mer "läkt" ut, lite mer jämn. Har inte vågat mig på att nyttja bikarbonat då jag läste en himla massa varningar om det också, att det inte alls var så bra. Så tjah...jag vet inte riktigt där. 
 
Jag verkar vara i en period där jag bara är. Vilket är jätteskönt verkligen. Tackar nej till det mesta och bara strosar runt under dagarna. Väljer energier så noga jag kan. Det här känns som en starkt läkande period, och helst i ensamhet och tystnad efter månader av byggjobbare i hemmet. Tror månaden ut kommer fortsätta så här också, det är så skönt och vilsamt. Kommande är det "stora" husmötet där de fastslår bostadsrätter med allt vad det innebär, självklart tänker jag närvara för att vara med om informationen. Innan dess hinner jag göra min sittning nummer 2 på tatueringen också, det känns kul och spännande som alltid. Kommande helg verkar bli social dessutom, men i lugn och ro. 
Hoppas er Maj är till förnöjsamhet också <3.