Woopsie.....

Godmorgon :-D! En natt med himla massa sömn tack och bock! Jag har gått all in i flyttbubblan....som en granne sa -Jag skulle packa allt och sedan sitta på en pinnstol en månad tills jag får komma iväg ;). Och själv köpte jag papptallrikar igår...haha. Tömt halva källaren nu, satsar på att få upp alla kartonger i första hand, så de kan gås igenom ännu en gång och lite "gör om gör rätt". Så nu samlar jag dessa kartonger i salongen, vilket tre monster anser vara mycket glädjande. Sedan dog jag i soffan till serien Poldark. 
 
Om fyra dagar firar jag ett år som singel, och igår kom människan på tal vare sig jag ville det eller ej, som vanligt. Själv fann jag kartongen med människans saker som jag tänkt var viktiga med gamla brev från döda och saknade släktingar etc, arvegods och så vidare...men jag speglar väl och slänger allt jag med. På tal blev det då människan beklagat sig på fel ställe om att livet suger (no shit?) och så kommer det fram till mig, vilket jag inte vill. Jag vill inte veta, punkt slut. Det räcker med att jag vet saker för att det "ligger i luften" men jag vill verkligen inte få något bekräftat. Jag vill tänka nu att vi alla gjort en redig let go och sedan lever alla lyckliga i de liv de bestämt sig för hädanefter, även jag :-D. Så jag vill inte höra mer nu, tack! Sluta berätta saker för mig!
Detta räckte gott och väl till för att jag skulle drömma mardrömmar om mamman till människan ;-D haha.....så det har jag sysslat med i natt. Och det räcker med dåligt samvete över att kasta viktiga saker, men det är nog bara jag som ser dem som viktiga, uppenbart. Nu är de borta iaf. Det är ju ingenting jag ska fara och släpa runt på direkt. 
 
Jag fick en paus i packandet igår, vilken innehöll att lägga upp allt från kottar till pinnar och sand på rad...sedan bjöds det på paj, men ovisst om det var en matpaj eller en efterättspaj...ingen nämnde kaffe. Jag hann gunga lite själv också. 
 
Fortfarande ont och svullen efter tanden, försökte läsa på lite men det är ju en bred variation av åsikter och tankar om saken, vissa ledde nästan till cancer och ond bråd död. Framför allt att det kunde "gå upp i hjärnan så delar av den dör". Jadu. Jag anser att mitt onda är ett friskt ont, inte ett inflammatoriskt sådant. Störigt likväl. 
 
Idag ska jag fortsätta med källaren, målet är ju att få den 100% tömd och städad. Dels för att jag bara har gett mig fan på det, och dels för att killen som ska flytta in kanske vill börja ställa ned saker. Och för att dagen D ska vara så lättsam som möjligt med enbart dessa fyra trappsteg som är från min lägenhet, istället för att springa i trappor för att bära från källaren. Gissa om tiden går sakta fram nudå?? Uuuhhh...!!!! Vi är inte ens inne i Augusti än lixom. 
 
När det här är klart, och jag hunnit landa lite....så ska jag verkligen ta itu med saker i övriga livet, då kanske jag till och med vill börja skapa igen, att det kan kännas roligt. Boendet är ju verkligen det sista oket över huvudet. Jag kommer kunna jobba fram ett riktigt lyckligt liv på det nya stället. Nya energier. Nya växter om än det är få fönster. Och det vore ju själva Djävulen om jag ska hämta paket på lillänge när jag flyttat...det finns ju inte ens....traktören måste gälla, eller ica matmästaren. Gångavstånd tack!! *För jag beställer ju paket så himla ofta* ;-D haha, nä men principsak. Jag får en fondtapet i denna lägenhet också...ingen jag skulle valt själv, men den är rätt smakfull ändå så det är okej. 
 
Nej, jag känner faktiskt att jag vill skriva lite om det gamla och människan. Kanske lite som en typ av avslut också eftersom vi strax närmar oss året. Det äckligaste under perioden har nog varit känslan av att han bara är på jobbet och kommer hem strax. Sedan har vi den stora skillnaden på den gamla personen och den nya personen, och vad jag tycker och tänker om de båda. Jag var "hans bästa vän" och viktig, efteråt. Vi umgicks rätt mycket då trots allt. Och den perioden tyckte jag funkade finfint, fastän jag var ledsen att vi gått isär, det var ju bara något för mig att komma över med tiden. När han betalade hit en tjej från utlandet tänkte jag att vi så småningom kunde umgås alla, men ickesanicke på det! Efter det gjorde han val och handlingar som är groteska, så jag kommer inte skriva om dem för de sänker honom som person så mycket. För varje sådan handling han gjorde, så blev det något för mig att försöka läka, igen och igen. DET var onödigt och jobbigt. Det är inte den person jag levde 15 år med, utan raka motsatsen verkligen. Surrealistiskt, minst sagt. Den gamla personen är uppenbarligen död, och den nya är inte någon jag skulle stå ut att vara i samma rum som ens. Det känns så himla konstigt. Och jag saknar vännen mycket mer än kärleksförhållandet, men den personen finns alltså inte längre. Och det blev aldrig någon förklaring, inte mer än att där var en djup depression, ett gå in i väggen på det, en start med högsta jävla dosen på lyckopiller och sedan ett -Jag känner ingenting längre (men no shit?) så Hejdå! .....Därför lät jag Cindy gå med honom, för jag var rädd han skulle "ställa till med något", med Cindy så hade han iaf någon. Men aldrig någon förklaring på den dödade vänskapen, utan bara ett "plocka bort ur fb:s vänlista" vilket verkar vara den moderna tidens statement, och sedan började det rasa in handlingar som skadade mig och min familj. Och jag vet inte varför. Och jag kommer aldrig få ett svar. Utan det är bara att se till att släppa det. Vilket jag konstant försöker göra då. Därför har det här hemmet blivit en symbol för något himla negativt, något som bara stjäl min energi. Även det är vikten av en flytt. 
 
Och nu....nu ska jag städa bort gamla illusioner som jag inte valt själv, sådant som är dåligt för självförtroendet, och som inte är mina egna ord och åsikter. Med detta perspektiv kan jag se det som också var dåligt, och inte ha allt i ett rosa skimmer bara. Det känns som att flytten blir den största markören för något nytt. Att lämna de gamla spökena som går omkring här, både här i lägenheten men också längs dessa gator och kvarter. Min önskan är att alla parter kan få landa lyckliga, trots allt, och jag tror att min egna bearbetning är svårast vad gäller "-Men vad hände här?" -situationen....när man inte vet, inte förstår, utan bara blir chockad, av den såkallade efterbörden. Sådär ja......ett år efteråt berättade jag således lite lite av allt ändå. Utlämnande, även i hans fall, men jag har inga skyldigheter...det är ju så. Nu ska jag strax fortsätta packa och se fram emot det kommande nya med tillförsikt! 
 
 
 
 
 

Ont!

Jag och Sara igår på stråket, och Jessica var med också :). Sara äger salong Idun som fixar naglar och diverse skönhetsgrejs*tips*.
 
Nå....nu skall jag proklamera att detta med en utdragen tand inte går så bra för mig!! Ännu en natt då jag vaknar klockan fyra av värk, efter fyra timmars sömn...! Kan ju ge mig fan på att det blivit en inflammation av det :(. Så jag får promenera förbi käftis på måndag och åtminstone tala om att det inte känns så bra detta. Vi får väl se när halva ansiktet svullnar upp av det hela också ;-D haha. Och jag trycker obehagligt mycket tabletter för detta nu. 
 
Gårdagen var bra men intensiv och inte som jag planerat i tanken. Jag tänkte mig att storhandla-vila-stråket. Men icke. Storhandlingen gick bäst vad gäller djuren, då min mathandling var tämligen förvirrad. Vi hade en mindre loppisrunda också då jag först hittade den saknade färgen på ett par converse (svarta i strl 36) men....de var för trasiga under sulan för att vara värda. Detta var inte på
st erikshjälpen. Däremot hittade jag en bebis-jeansjacka/skjorta för 20 spänn som jag köpte till Pixie med tanken om en patchad battlejacket. Ärmarna är klippta nu och framöver ska jag jaga på den kunniga inom symaskinskonst och se om hon kan hjälpa mig att modda den så den sitter bra. SEN får den dekoreras :). 
 
 
Efter all jäkla handling på femtusen ställen så landade vi hemma hos mig för kaffe och glass och där någonstans kom Max på att kolla sängpriser...! Vilket resulterade i upptäckten av rean på Jysk vilken slutar idag. Så det var bara att packa sig in i bilen igen och åka dit, och nu är en 140 säng beställd. Får den i inflyttningspresent av syster+man. Det var bland annat det där med att gamla energier skall bort, och sängen hör till en svunnen tid förstås. 
 
Fan vad ont jag har i munnen/käkbenet, blir lite lätt trött....!! 
 
Efter allt detta så var det bara att sminka sig och springa ned på stråket till tjejerna. Riktigt obehaglig musik, men trevligt sällskap. Och som postat på facebook så fotade uppenbarligen Jessica min lilla bravad med att åka skate. Något som jag definitivt anser gick hellre än bra! Det var några tonårspojkar (eller vad det nu var för ålder) som åkte så jag gick och frågade om jag fick åka också :-D. Men om än jag var lämpligt 40-årsfull så var jag för full för att åka skateboard. Och med lämpligt menar jag att det inte direkt märks utåt att man är berusad, utan att det håller sig till att man känner det själv. Så....nej, det gick inte särskilt bra nej, men uppenbarligen bättre än vad de unga varit rädda för. 
 
Och just nu känner jag mig nöjd där. Tant är trött. Tant har också ont. Helgen skall gå till att börja rensa i källaren, ta upp allting hit och gå igenom. När det är dags för flyttdagen skall man inte ens gå ned i källaren, för då ska den vara tömd. Därför hade det varit skoj om jag fått sova mer än fyra timmar inatt. Belöningen för väl utfört arbete i helgen kan jag se som söndagens middag på Pinchos vilket syster bjuder på <3! Någonstans känns det som att någon sade (Jessica) att vi samlas hemma hos mig en dag...*förvirring*....och det kan jag ju säga att det skulle bli bland en satans massa kartonger och skit isf. Jag har redan fyllt upp salongen med sovrummets alla möbler som gick att flytta ensam. 
 
Nepp...fan vad ont jag har, går inte riktigt att koncentrera sig. Bra med praktiskt arbete idag då. Känns lämpligt! Jag undrar jag....om det är en penicillin-kur jag har att vänta av detta.... 
 

Publikt gråtande

Låt mig starta med det senaste traumatiska som skett ;). Jag var ju iväg till tandläkaren för att laga en tand....vilken visade sig så dum och besvärlig att en behövd rotfyllning inte gick att göra på den och således fick den dras. (Som skrivet innan....vad har min tidigare tandläkare sysslat med??)! Jag har som alla vet tandläkarskräck och dra en tand har jag aldrig gjort förut. Så jag började lipa förstås bara av det beskedet, och då började tandläkaren lipa också ;-D haha. Sen var det bara att göra. Det gick ju bra, nu efteråt däremot...huvva ont!! Ont och obehagligt. 
 
And then there is a barn......
Ja...nu är det spikat och klart, jag flyttar 1 september :-D!! Igår blev det helt bestämt. Så nu brottas jag med att vilja packa ALLT samtidigt som jag ska orka lite av stråketveckan också, även som nykter kan orken tryta eller kanske snarare då ;). Jag hamnar närmare stan (nedåt) och samtidigt inåt mot centrum...typ ;), menat att jag inte bara hamnar på rätt sida av stuguvägen utan några gator till. En minut från syster och alla butiker. Och jag hamnar högt, ingen insyn! Fullt acceptabel kvadrat och sinnessjukt bra hyra! Men inget badkar ajajaj....mitt ögonmått säger att det går in ett badkar där, men jag är emotsagd på saken ;) vi får väl se. Drygt sex veckor kvar...sex veckor i dessa kvarter som jag stampat i så många år, sex veckor i den här sängen, sex veckor innanför dessa väggar. Inte för att något av det hovrar över mig som döden, men känslan av frihet och att få börja om på riktigt är god! 
 
Jag bjuder på en hemskt suddig bild av köksfönstret så länge ;), då jag tagit skärmdumpar från en video av lägenheten. Det man ser utanför är ett hus en liten bit ovanför. Ett litet gulligt häxfönster tycker jag :). Ännu en lägenhet där det blir gardinfritt också. 
Nu är fokus att downsize:a och rensa alla saker, som jag ändå var sugen på. Men även fler möbler skall bort, och jag hoppas att jag klarar av att minimera de materialistiska ting jag samlat på mig genom åren...I´m a horder ;). 
 
Nå, jag måste komma igång med den här dagen, blev sjukt stressad nu då jag sitter här och degar...la mig ogulligt tidigt igår för att få mycket sömn inför idag, meeen....vaknade därmed ogulligt tidigt också så det gick åt helvete helt enkelt. Storhandling, betala den sista hyran här :-D!!!!!!! Och någonstans hinna både vila och minska min monstruositet inför kvällen...vilket känns som ett företag i sig. 
Önskar er en bra dag där ute!!

Obehaglig tant!

Mycket sann quote! Dessutom känns det som att tiden springer förbi alltför snabbt. En lätt reflektion av hur tydligt jag vet vad jag vill ha, inom vilka gränser framtida lägenhet ska existera och se ut, exakt vilket jobb jag är ute efter, och vem mannen är. De två första är så rätt och med tid blir det så, sista not so much men så är det väl när inte hjärna och attraktion samarbetar, så det är fortsatt ignorering till den dag det bara försvinner eller ögonen öppnas för något annat. Det har väl bara hunnit passera sisådär 500 månader hittills *infogar allehanda smileysar som kanske kan passa*...
Poäng...jag är ofta så tydlig med vad jag vill ha, och vad gäller jobbet så...kanske jag skulle kunna bredda mig lite, annars är det Lagerhaus jag är ute efter ;), men i framtiden...inte ännu. Jag har saker att landa före det. Efter att jag insåg hur svårt det är att få en ny lägenhet så är jag jävligt försiktig med att säga att jag alltid brukar få det jag vill....den tilltron hade jag förr. Nu är det uppenbart svårare, så jobbet får jag nog vara mer flexibel angående och mannen kommer aldrig ens få ana mitt intresse. Fokus nu är sökandet av ett nytt hem!! Ned i hyra, upp någon våning, närmare stan helst...eller iaf på andra sidan stuguvägen, nya kvarter, nya gator. Varenda lägenhet jag haft i egen regi har legat på bottenvåningen, vore skönt att slippa insyn för en gångs skull. Och kanske få utsikt då istället.
 
Vi badade på kvällen igår, Pixie följde med denna gång också och fick bada, inget hon jublade över ;). Men jag hade kläder och filt med till henne så hon blev varm efteråt. OCH jag tvingade Linda att ge den där massagen haha ;-D, nästa gång är det Max tur...så ska jag betygsätta dem efteråt, av alla som fått komma så pass nära och således visa sina skills så ligger Helen i topp än så länge. Somnade på spikmattan inatt och idag är det tortyr hos käftis. Ibland känns det lite som.....om jag skulle ta och ta livet av mig så slipper jag ju gå till tandläkaren....ungefär så. Imorgon är det inte heller så jävla råkkeråll för då ska jag ta reda på mer exakt vad min lägenhet är värd...vilket säkert kan vara kul men jag är nervös för det. Jag har aldrig gjort något sådant förut, det känns lite som -Titta vilket märke du gjort här, det blir 10 piskrapp!! ....Nu ingår ju inte det i en lägenhetsvärdering, utan snarae när det är besiktning men ändå. Undrar var mina piskor är? Känns som de är kastade...jag hade sådant som väggdekoration som ung (apropå att förändra stil genom åren) en oxpiska och en liten med flera svansar, rätt snygga ändå. Som att jag hade texten till Internationalen uppklistrad i köksfönstret, med texten utåt förstås....man ville ju visa var man stod ;). Haha, fan jag hade piskorna OCH ett rosa raffset uppsatt på väggen bredvid sängen i min första etta när den fina iranska familjen kom på besök, det var lite stelt en stund där hahaha...men jag var 19 år, hallå! Jag ser framför mig hur kvinnan i familjen hade pratat sååå gott om mig och vilken gullig och fin tjej jag var till sin man (de var 40+) varpå de hälsar på mig ;-D....lite roligt ändå. 
 
Och apropå min humor så lyssnar jag en del på creepypastas och ramlade över en grej som var, enligt mig, hysteriskt rolig.....där en person med stolthet i rösten beskriver hur han kan sitta blixt stilla utan att röra sig en millimeter, i timtal. Och verkligen vara nöjd över det. Det är precis något jag skulle kunna säga på en första dejt för att beskriva mina skills ;-D ....inte för att jag kan sitta stilla så, men för att det är så creepy och lagom psykopat att ens kunna det och utföra liknande. = Spänd stämning haha!! För att jag måste bära hjälm till vardags är redan uttjatat vid det här laget, uppskattar de killar som på riktigt trott mig där också. Det gäller att sälja in sig själv tänker jag! Sedan finns det humor som slår ut fel också, som att jag tyckte det var skitkul med den unga trummisen som är snygg som satan och hur obehagligt det skulle vara för honom att jag, som tant, tyckte han var snygg och sa det. Han var 30+ i ålder och så här i efterhand inser jag att pojkar i den åldern inte ser åldersspannet på samma sätt som jag. För mig var det en supercreepy grej, och att det skulle vara obehagligt och jättejobbigt för denna där (vilket jag hoppas att det var)....annars försvann ju poängen med det hela. Jag försöker verkligen landa min roll som den obehagliga tanten...

Bad, sex och tugg?

Solen igår var ju helt magisk på kvällen, knallröd <3! Vilket min mobil inte direkt vill visa upp men men. Igår var första dagen då jag själv faktiskt tyckte värmen var jobbig, kanske mest inomhus då jag aldrig haft behov av någon kylande fläkt tidigare och därav inte äger någon. Och idag är det lika varmt igen plus att det ligger som en dimma över stan och stinker (!!) brandrök eftersom McDonalds brann ned igår. Så idag skulle jag vilja påstå att det är smått vidrigt ute, man känner sig smutsig av att gå ut i den luften. 
 
Igår hamnade vi vid Önsjön igen och dessutom I sjön :). Min mer omogna tanke var att här, på den befolkade stranden, finns alla möjligheter till sämre självförtroende och självmedvetenhet iaf ;-D haha, hugaligen!! Dock var ju de 20 bast, och man är ju som inte det längre själv dårå ;). Men sådant får man ju skita i och njuta istället av allt som betyder något. I det här fallet gott sällskap och badning i sjö *infogar obehaglig glad smiley med små armar*. 
 
 
 
Efter badet blev det nyinspelningen av filmen Omen, se inte den! Och helt sjukt mycket choklad, kaffe, godis, ostkrokar etc...eller ostbågar, vadsom. 
 
Jag tror för övrigt att jag brutit mitt skulderblad för dagen, och där kommer jag osökt in på ett av de största minus med att vara singel. Ingen massage, ingen killning :-(!! Och SOM jag till och från klurar på vilka i min omgivning jag skulle kunna tvinga att massera mig hahaha...bäst vore att finna fyra människor som är villiga, så kan jag alternera mellan dem.....ungefär som det moderna folket verkar sköta sitt sexliv, men där går min gräns dock haha ;). En granne har en el-mojäng för nack/rygg-massage, skön men inte som ett par händer. Och nej...jag tänker inte betala för massage. Och ja, jag ser att hela det här stycket text låter som något helt annat. Som vanligt. 
 
Och då kommer vi osökt in på sängen. Vilken verkar gå en grav till mötes framöver, rituellt. Som jag skrivit är jag extremt pepp på en ny rensning, i allt det materialistiska, men har bestämt mig att hålla ut den här månaden i alla fall, innan jag drar igång något sådant. Bara tanken på källaren....uuuhhh...huvva! Och mina köksskåp....och mitt patetiska sinne för att älska saker jag valt ut en gång i tiden, vilka sedan blivit mer än kantstötta och ändå har jag svårt att göra mig av med dem. Sluta samla på halvtrasiga saker!!
 
Nu lunch!